När livet kommer i vägen

Och absolut inte på något negativt sätt… Ny tjänst, nya projekt och jäkla massa underbar tid med familj och vänner. Jag suger i mig av allt som livet har att erbjuda just nu, och även om jag hade velat lägga mer tid på bloggen så prioriteras det/de viktigaste. Och det är väl så det skall vara med :-) Jag håller på med projekt som tar en hel del tankar. Feg är jag ibland och då tummen sitter hårt. Med psykiatrin behöver jag inte tveka, för där vet jag min potential, så när jag fick erbjudande om en tjänst som föreståndare så föll det sig naturligt att ta den, och utöka mina ansvarsområden ytterligare.

Med inredning och design, så är det desto svårare. Jag älskar det, men det är mycket luddigare och jag har ju mitt jobb. Jag vill gärna jobba med det med, men psykiatrin kommer först. Däremot hoppas jag en dag att jag kommer att arbeta lite med det med, parallellt, och kanske kommer den drömmen slå in i framtiden, bara jag väl får tummen ur, och vågar tacka ja till saker och ting. Men men…

Just nu så lever jag livet, njuter av vårens alla intryck och mår oförskämt bra ♥ Nästa projekt hemma är hallen, som skall få sig en uppfräschning. Tapeter är inköpta och nu väntar vi bara på grymme hantverkaren.

Och ikväll, när jag sitter och gör något mindre trevlig, så blickar jag bort mot fönstret läser på min tavla… ”The best way to make your DREAMS come true, is to wake up”. Jag funderar över hur mycket jag har åstadkommit i livet, men också hur mycket som ligger framför mig, om jag bara vill och vågar.

IMG_0343

Idag känner jag mig nästan euforisk… Jag har firat min 30-årsdag i helgen, tillsammans med min familj, släkt och vänner. Och det känns som om jag kommer att leva på det hur länge som helst. Jag hade en helt magisk dag/kväll med dom jag älskar mest. Jag fick så mycket fint och jag är totalt överväldigad. Jag är så sjukt TACKSAM över att jag har så fina människor i mitt liv! Och inte nog med det, jag har mitt drömjobb, och jag får må riktigt bra. Jag hoppas sååå att alla runt mig också får vara det ♥ Jag älskar Er!

Efter två dagars

Konferens med jobbet så är jag rätt slut känner jag. Har saknat min familj helt galet mycket och är så glad över att vara hemma igen. Nu går ögonen i kors, men min man jobbar sena skiftet och jag har saknat honom übermycket så jag måste allt hålla mig vaken en liten stund till.

Konferensen var fantastisk och det är kul när vi hittar på lite sånt, och oerhört lärande för organisationen. Det är viktigt att känna till aktuell forskning och aktuella metoder. Men även om kännedomen är viktig så tycker jag även att det är av stor vikt att man även är kritisk till olika metoder, så att man inte bara väljer att tillämpa den som är mest populär för stunden. Det kommer alltid ny forskning och olika metoder och jag tror att det bästa är att plocka det gottigaste lite här och där och anpassa efter vad som passar den enskilda individen bäst. För att även om någon metod passar perfekt till en individ, så är det inte säkert att det fungerar för alla. Alla individer är ju olika, eller hur?! Och då behöver ju även behandlingen vara unik, även om man har ett gemensamt grund att stå på.

Konferensen ägde rum i Linköping som Autism och Aspergerförbundet anordnat. Temat var Problemskapande beteenden – Hur kan man med autismspecifik kunskap förebygga och hantera svåra situationer?

Oerhört intressant och givande även om jag hört det mesta sedan innan. Jag är glad att jag åkte med. Många kända namn inom psykiatrin fanns på plats och föreläste och det var en häftig upplevelse att höra dom live ;) Något som dock förvånade mig var konferensens upplägg. Det var oerhört tidspressat, föreläsningarna var långa, utan pauser. Med tanke på vilket forum vi var inom så borde ju även upplägget vara något anpassat. Det var ju trots allt inte bara professionella där, utan även föräldrar och personer med egen funktionsnedsättning. En personlig reflektion jag gjorde bara…